Min systers dotter har många pappor

För några år sedan flydde Ombeni från Kongo där hon varit fånge hos rebellerna. När boken startar har hon funnits sig till rätta i Sverige med lägenhet och jobb men en dag dyker hennes syster Mauna oväntat upp. Mauna har också lyckats fly från Kongo och med sig har hon sin lilla bebis. Mauna är arg hela tiden och vill inte ta hand om varken barnet eller sig själv, det blir snart uppenbart hur dåligt hon mår. Det är svårt att få hjälp när man inte själv ber om det och som nyanländ flykting som inte pratar svenska eller vet hur samhället fungerar blir det ännu svårare.

Ombeni själv plågas av hemska minnen från att ha varit fånge hos rebellerna och samvetskvalet att behöva lämna sina systrar kvar när hon själv flydde. Trots sin egen plåga måste hon ställa upp och hjälpa sin syster som visar sig vara mer sjuk än vad som visades i början. Min systers dotter har många pappor är en realistisk historia om att komma till ett nytt land och allt vad det kan innebära.

Fransk energi

Reaktorn är en roman om en fransk kärnkraftsarbetares vardag, ett ovanligt ämne som gjorde mig nyfiken och glatt överraskad. Berättaren i boken målar upp en poetisk  och vördnadsfull bild av kärnkraftverk som någon slags Moder jord-gestalt där jag sugs in och riktigt kan känna hans dyrkan till reaktorernas förmåga att ge oss möjlighet till de elslukande liv vi lever.

Här finns detaljrika beskrivningar av hur det ser ut på ett kärnkraftsverk och hur processen fungerar, något som skulle kunna kännas dötrist men här är det beskrivet av en hängiven kärnkraftsälskare och det är omöjligt att inte dras med. Främst gillar jag hur berättaren beskriver arbetsuppgifterna, det omständiga säkerhetstänkandet med kläder, slussar och zoner. Berättaren i boken älskar sitt jobb, att åka runt till de franska kärnkraftsverken och utföra underhåll under stoppen, ett farligt jobb som ändå har blivit vardag. Ändå tills den dagen då det går snett och han utsätts för en hög dos radioaktiv strålning.

Jag känner på mig att det här är en bok som kommer finnas kvar i mig länge. Hur tänker de som dagligen tar på sig skyddskläder och kliver in på till exempel Ringhals? Hur säkert det än må vara finns alltid den mänskliga faktorn med i spelet och då kan vad som helst hända, eller?  En bok att fundera och reflektera kring. Jag gillade att jag även fick olyckan i Tjernobyl förklarat för mig, vad jag minns har jag inte tidigare läst en så detaljrik beskrivning av olycksförloppet tidigare, ändå var den enkel nog att förstå för en humanist som mig. Jag ska genast be min sambo, som har så mycket större kunskaper om kärnkraft än mig, att läsa boken och berätta vad han tycker.

Gustavs grabb i min hall

GW är verkligen sin fars son, Gustavs grabb, ingen tvivel om det. Leif GW Persson har enligt honom själv skrivit en bok om sin klassresa medan jag ser det mer som tre olika historier förpackade inom en boks ramar. Den första delen av boken är den som fångade mig mest, den om hans barndom i ett arbetarhem, modern vid spisen, fadern hårt arbetande för brödfödan, GW själv som lekande och grubblande stockholmkis.

Jag som hyser en knasig idoldyrkan för GW läste med spänning för att se vad som format landets bästa morduppklarare men fann egentligen inga svar utan en en vanlig mans barndomsskildring, en oerhört välskriven sådan. Visserligen väldigt riktad, med en så stor kärlek till fadern att det inte fanns någon kvar till modern och systern minns han knappt alls. (Här tyckte jag som läsare synd om GW då mina bästa minnen från barndomen blir just så kära för mig eftersom jag delar dem med mina bröder.) Varför denna avsky till modern? Det ryktas att hon slog honom men han minns det inte själv, däremot minns han att hon alltid var sjuk på diverse sätt och hur han gillrade fällor för att sätta åt henne.

I beskrivningen av barndomen hittar man de finaste avsnitten i boken, de som handlar om Gustav och sonens utflykter - här lyser faderskärleken ur meningarna och snörper till i halsen på mig.

 

Efter att GW fyllt 11år går livskapitlen snabbt fram, jag hade velat läsa mer om den första kärleken och utvecklingen från pojke till man men det snuddas bara på ytan.

Nästa del av boken är en lång ältning av Geijeraffären och hans del i densamma. Olof Palme, Torbjörn Fälldin och andra höjdare som hamnade i blåsväder efter att GW, mer eller mindre mot bättre vetande, läckt historien om justitieministerns sexköp till pressen. Det verkar ha spelat en stor roll i GW:s liv men det hände på 70-talet och ärligt talat bryr jag mig inte alls utan skummar kapitlen om vem som ringde vem och vem som egentligen visste vad och finner det hela urtråkigt. Jag längtade efter att läsa mer om GW, hans tankar, drömmar och arbetsmetoder. Det enda uppfriskande i den här passagen i boken var sågningen av Olof Palme, man blir faktiskt inget helgon av att bli mördad.

När vi lämnat Geijeraffären bakom oss, tack gode gud, följer en mystisk tredje och sista del av boken som jag inte blir riktigt klok på. Någonslags lägesbeskrivning, mycket mat och mycket dryck och framför allt mycket pengar. Boken skulle ju handla om en klassresa men för mig verkar GW vara samma person nu som förr, fast med pengar och med boende på rätt sida gatan. Jag vill veta mer om hur pengarna har präglat honom inte bara om hans ökade möjlighet att jaga sällsynta djur och trycka i sig oxfilé när det suger i tarmen. Det är därför jag inte blir riktigt klok på boken, handlar det om GW? Ja som barn men inte som vuxen, Handlar det om en klassresa? Nja på ytan men jag behöver se det mer mer från insidan för att få det intressant. GW lämnar inte ut sina fruar och barn vilket är fint och respektingivande men jag önskar att han kunde skrivit lika personligt om åren som vuxen som åren som barn, det borde kunnat gå utan att lämna ut närstående.

Jag är glad att läste boken men jag vet knappt något mer om GW, däremot en massa om Geijeraffären och Jan Guillous journalistknep som jag faktiskt inte alls är intresserad av att veta. Jag förväntade mig så mycket av min idol men fick det inte fullt ut. Trots det är jag väldigt stolt över min GW-docka som skyddar mina nycklar i hallen; vem skulle våga röra mitt nyckelskåp när Sveriges bästa professor i snutologi vaktar stenhårt?

Spöktips för de små

Mamman berättar en läskig godnattsaga om spöken under sängen, vampyrer på vinden, skelett i garderoben och monster i källaren. De finns inte på riktigt säger sedan mamman för att trösta, medan ett spöke ligger under sängen och ilsket väser för sig själv- jag finns visst!

Ebba har fått en ny kompis, Boris. Boris är ganska speciell, han bor i ett spökslott och hans föräldrar är inte som andra -  till exempel så sover hans pappa i en kista. Men vad gör sånt när man är vänner? En bok som inte följer en given handling utan överraskar för varje bladvändning.

Branden

Niklas och Jossan har varit kompisar sedan de var små men nu har andra känslor börjar spira, det är krångligt att umgås som vanligt när de pirrar i dem när de ser på varann. De har ju dessutom mer än varandra att tänka på eftersom deras klasskompisar har blivit misstänkta för att ha tänt eld på ett hus. Och vem är det egentligen som rånar åldingarna på hemmet?

En deckare för slukaråldern som rymmer mer än bara ett mysterium att lösa, här finns både kärlek, intriger i skolan och utanförskap med. En riktig sträckläsare där man får öva på att se bakom ytan för att lösa både det ena och andra.

Skräckartad vistelse i Frankrike

Jag gillar skräckromaner och alla vet ju att hösten är en bra tid att bli rädd på men Barnflickan  fångade mig inte, istället för skrämd blir jag irriterad för att den aldrig kommer igång.

Den handlar om den svenska unga tjejen Karin som efter dödsfall ifamiljen ger sig av till Frankrike för att jobba som barnflicka. När hon kommer fram till det stora huset på landet finns det dock inget barn att ta hand om, det ryktas om att han är död. I stället ska Karin få lära sig det franska köket. Allt detta ska Madame ha gjort upp med Karins mormor innan Karin for så det borde hon ha vetat.

 Karin märker snart att det inte är någon idé att ställa frågor om barnet, om varför hon ser ett barnansikte stirra på henne i ventilen och varför mathissen åker upp på vinden om nätterna. Inte heller sticker Karin utan stannar kvar i huset där Madame försöker få både omgivningen och Karin själv att tro att det är Karin som är galen och som behöver drogas och spärras in för att skyddas från sin egen galenskap. Berättelsen går runt i en cirkel och kommer inte vidare, ledtrådar skickas ut redan från start för att sedan lite omskrivet komma tillbaka senare utan att leda till mer. Det var segt att läsa den och jag blev inte rädd, ändå är jag glad att det kommer ut fler svenska skräckböcker och inte bara deckare i gemytliga miljöer och jag hoppas att nästa bok av Hanna Von Corswant håller ihop lite mer.

Vill du läsa bra svensk skräck rekommenderar jag John Ajvide Lindqvist – Människohamn och Amanda Hellberg - Styggelsen

Ja till Liv!

En vass ABC-bok av Liv Strömquist, en av Sveriges ledande serietecknare. På bokstaven A-arbetslinjen får jag upplysningar kring "arbete" som tex att arbete inte innebär uppgifter som behöver utföras utan "uppgifter som någon kan betala för". Såklart helt i linje med moderaternas arbetslinje. På H-handla är det kapitalistiska klimatpolitiker som får sig en känga. Det kryllar av politik men också av feministiska ståndpunkter som på I-inkvotering där ojämlikheten mellan män och kvinnor i tv-serier visas upp och Liv föreslår ombytta roller där alla män som vill vara på tv måste ligga med tanten i Galenskaparna först.

Det är vasst, roligt och jag önskar att alla läser det här allmänbildande albumet där man får lära sig vilka som oftast anmäler diskriminerande behandling till DO (svenska högutbildade män i stan) eller varför moderaterna dog ut, jag får också veta vem som är april månads manshora och varför det är så fint att Juholt är ihop med en kriminell.

Precis sånt som jag vill veta, nu vet jag. Vet du?

Köp Ja till Liv! här