Leta i den här bloggen

lördag 31 mars 2012

Tänk om stora vore små

Jag hittade den här boken på en vagn på jobbet idag och läste den direkt på plats. Lite pinsamt blev det när jag fnissade, frustade och ibland gapskrattade högt  för mig själv bakom disken. Tänk om stora vore små vänder på det förväntade och skapar dråpliga situationer.

På varje sida finns en bild på en vuxen som beter sig som ett barn och så en passande mening till det. Så enkelt -  men så roligt. Som exempel kan jag nämna damen som drar ner kjol och trosa och utropar: Titta på mig, jag är en nakenfis! Eller mannen som gömmer sig under en klädställning medan frun ropar: Janne, var är du??! Janne, kom fram annars blir det inget lördagsvin!

Gud vad jag önskar att man får bete sig som ett barn lite oftare...

torsdag 29 mars 2012

Bubblor

Jag blev alldeles pirrglad när jag fick Bubblor i min hand- en ny novellsamling från novellernas mästarinna Claire Castillon kan inte annat än skapa skyhöga förväntningar! Jag blev inte alls besviken för det är en väldigt bra bok även om jag är som mest imponerad av Insekter som jag skrivit om tidigare.

Novellerna i Bubblor är korta små betraktelser och inre monologer, berättade utifrån en person och den personens mycket skruvade bild av omvärlden. De lever i sin egna speciella bubblor och låter inte verkligheten tränga sig in.

Vissa har hamnat i den förvirrade bubblan tillfälligt - en galenskap utlöst av sorg, svek eller annan drastisk förändring. Vissa verkar ha gjort bubblan till sitt jag - en verklighet där för att stanna.

Ingen kan som Castillon beskriva galna människor så trovärdigt, humoristiskt och ömsint.





tisdag 20 mars 2012

ALMA-priset

Årets vinnare av ALMA- priset blev Guus Kuijer.



Priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris och delas ut till minne av Astrid Lindgren. Tidigare pristagare är bland annat Kitty Crowther, Sonya Harnett och Maurice Sendak. Min favorit hitills är fjolårets vinnare Shaun Tan som har en magnifik förmåga att beratta genom bilder och jag tycker att det är sällan tecknare uppmärksammas tillräckligt. Annars tycker jag att ALMA-prisvinnarna kan vara lite tråkiga och svårtillgängliga men av god kvalité. Årets vinnare väckte inget jubel i mig direkt och alla böcker fanns inne i hyllan trots det finns det väl inget direkt att anmärka på heller. Så här lyder juryns motivering:

"Med fördomsfri blick och intellektuell skärpa gestaltar Guus Kuijer både det moderna samhällets problematik och de stora livsfrågorna. I hans böcker är respekten för barnet lika självklar som avståndstagandet från intolerans och förtryck. Kuijer förenar djupt allvar och knivskarp realism med värme, underfundig humor och visionära fantasier. Hans enkla, klara och exakta stil inrymmer såväl filosofiskt djupsinne som fjäderlätt poesi."
 

måndag 19 mars 2012

Allt jag säger är sant

Allt jag säger är sant är en underbar bok!

Alicia går sin egen väg när det gäller det mesta och när hon bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet får hon både syo, föräldrar och bästa kompisen emot sig. Efter att grälen hemma blivit outhärdliga tar hon sin tillflykt till sin mormor och bosätter sig på hennes soffa. Hos mormor finns det tillit, lugn och ro och tillsammans kan de reda upp en del av den härva som så lätt uppstår kring yrvädret Alicia.

Med sin kaxighet och tro på sig själv dröjer det inte länge förrän Alicia har skaffat sig ett jobb på ett café där hon också faller handlöst för Isak, en av stamgästerna. Men så händer det som inte får ske, Alicas mormor ramlar i badrummet och skadar sig illa. En riktigt fin och upprorisk skildring av en av de coolaste tjejerna jag någonsin läst om. Ett måste för alla egensinniga tjejer som vågar vara sig själva.



tisdag 13 mars 2012

Det borde finnas regler

Det borde finnas regler är en bok som själv inte följer så många regler utan, åtminstone språkmässigt, lever ett vilt tonårsliv.

Mia och Mirjam är två högstadietjejer som bor ”in the middle of nowhere” och längtar bort till mer spännande ställen och tider. Som läsare tycker man att det händer en hel del i deras liv redan som det är men för högstadietjejer är bråk, förälskelser, utbrott och svek bara en del av vardagen.

Lina Arvidsson är väldigt bra på att fånga upp både de stora och små känslostormarna och göra flickorna så realistiska att det aldrig blir klichéartat utan bara härligt innerligt och precis lika omtumlande som en fjortonårings liv ska vara.

Stort plus för det skitsnygga omslaget!