Leta i den här bloggen

torsdag 20 december 2012

Själlös

Alexia Tarabotti i Själlös är en kaxig halvitalienska som lever i det viktorianska England. Hon är född av ganska fin familj och borde vara ett bra kap på äktenskapsmarknaden men på grund av sitt italienska påbrå från fadern och den allt för stora näsan så har hon redan blivit 26 år och ogift. Vad hon också ärvt från den bortgågna fadern är hennes egenskaper som övermänsklig, vilket innebär att hon saknar själ och kan göra så att övernaturliga väsen som varulvar, spöken och vampyrer mister sina övernaturliga egenskaper. Detta har hon smart nog undanhållit för de flesta inklusive sin närmaste familj eftersom hennes systrar och modern inte är lika kavata som Alexia själv. I London lever varulvar, människor och vampyrer sida vid sida under hårt hållna regler som upprätthålls av ROF där varulfsalfan Lord Maccon styr och ställer. Att blanda den viktorianska atomsfären med hattar, korsetter, droskor och gentlemän med övernaturlighet gör sig riktigt bra och att läsa om hur Alexia dödar en vampyr med sitt parasoll under bjudning är en ren fröjd.

onsdag 28 november 2012

Vinterkampen

Vi är vana vid att se André Pops i vinterstudion men nu har även debuterat som författare med boken Vinterkampen. Fyra stycken kusiner, två norska och två svenska bestämmer sig för att en gång för alla bestämma vilket land som är bäst (och vilka som ska få sova i den stora stugan). Detta ska avgöras genom en vinterkamp där skidåkning med slangbelleskytte, stafett med gräsklippsmotorförsedd spark och backhoppning i monsterbacken är några av de sex mer eller mindre livsfarliga grenarna. Men riktigt farligt blir det det först när Einar faller genom isen under skridskoloppet. När barnen sedan söker värme i en byggbarack hittar de ritningar som visar att ett nytt byggprojekt ska ersätta både deras stuga och den fina naturen runt omkrong med ett köpcentrum och barnen får använda alla sina sportknep för att hinna sätta stopp på planerna innan det är försent.
Det märks att André Pops är sporttokig i alla detaljerade beskrivningar av taktik, tjuvknep och kämparglöd. Jag tror inte att jag är den enda blir sugen på att tävla i en egen vinterkamp. Så nu ska jag ut och kasta mig huvudstupa ner för en lodrätt backe på en vinglig snowracer, vem ska med?

Förresten gjorde jag ungefär det för två år sedan när det var lagom mycket snö för att använda backen vid stranden med ett stup på sidan fast det var på en vinglig bräda av något slag som min lillebror haft som liten. Jag hittade lite bilder som visar den fina juldagen, till och med mamma provade fast i en snällare backe.







torsdag 15 november 2012

Ingen du känner


Varje sommar åker Fatma och hennes familj till Turkiet för att träffa släkten men sommaren då Fatma gått ur 9:an blir inte som de tidigare semesterresorna. Istället för sol och bad med kusinerna blir Fatma bortgift med en äcklig och elak man som är äldre än hennes pappa. Fatma som aldrig anat att hennes pappa skulle kunna göra så protesterar och gör motstånd med lämnas ändå kvar med sin nya man och hans familj i ett primitivt hus utan el eller telefon långt ute på den turkiska landsbygden. Innan mobilens batteri tar slut lyckas hon få iväg sms till bästisen Aida hemma i Sverige som lovar att försöka hjälpa henne. Det mest fruktansvärda med Ingen du känner är att den känns alldeles för verklighetstrogen. Flickor blir ständigt bortgifta mot sin vilja. Att gifta bort omyndiga flickor under sommarloven är en vanlig taktik eftersom det inte kommer dröja innan någon märker att hon är borta och det är lätt att hävda att hon bytt skola eller valt att stanna i hemlandet av fri vilja. Om flickorna lyckas lämna sin man hamnar de oss sin familjs vård igen eftersom de är omyndiga.
 
Även pojkar blir bortgifta vilket skidras fint i Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad
 
Klicka här för att läsa en intressant artikel om bortgifte under sommaren.

fredag 9 november 2012

Frans och Lars: Kärlek och klasskamp på 1890-talet

Boken tar avstamp i en händelse i augusti 1897, då Frans och Lars blir påkomna mitt under ett samlag i en buske och dömda till 3 månaders fängelse. Frans och Lars liv, med arbeten, bostäder, familj och vänner beskrivs utifrån faktiska dokument som redogör för deras liv som arbetare i Stockholm strax innan förra sekelskiftet. Boken är, som titeln antyder, mycket mer än så eftersom den utifrån männens liv väger in hur samhället de lever i ser och förändras under deras livstid. Det här är en tid då allt fler flyttat in till städer för att söka sin lycka efter att jordbruksreformen gjort många jordlösa samtidigt som städerna törstar efter arbetskraft.

Bostadsbristen i städerna är hög och villkoren för den framväxande arbetarklassen är hård med låga löner och långa arbetsskift men de är i alla fall fria. Denna frihet gör arbetarklassen svårhanterlig eftersom de är arbetare med lön som själva förfogar över sina liv, på fritiden gör de som de vill och de kan sluta på sitt arbete och ta ett nytt om de behandlas för illa. Att arbetarrörelser startas för att trygga arbetarnas villkor gör det ännu svårare för samhällstoppen att negligera arbetarnas frammarsch.

Det är under den här tiden som de båda inflyttade arbetarna Frans och Lars träffas och inleder ett mångårigt förhållande där de tidvis också bor tillsammans. Det verkar inte som om det skulle ha varit några större problem att leva som homosexuell i Stockholm vid den här tiden och att incidenter som den i buskarna ledde till fängelsestraff var ovanligt även om klimatet för homosexuella kom att hårda vid den här tiden. Det är intressant att se hur homosexualitet oftast godkänts av samhället och att få dömds till otukt även om det varit förbjudet i laglig mening. Den hårdaste tiden för homosexuella i Sverige verkar ha varit under 1900-talet för att nu förtiden gå mot ett mer tolerant samhälle, (hoppas jag verkligen).

Boken är mycket intressant och grymt bra på att sätta in enskilda företeelser i ett större sammanhang. Jag har fått med mig en ny bild av livet i svenska städer på 1800-talet och i synnerhet bilden av hur livet som homosexuell arbetare i Stockholm kan se ut vid den här tiden. Den som är ute efter detsamma kommer att bli nöjd, den som är ute efter en smäckande kärlekshistoria kommer att bli besviken eftersom romantiken bara smyger fram i faktaträngseln om man själv letar efter den och fantiserar vidare på egen hand.

måndag 5 november 2012

Delirium


Delirium är första delen i en dystopisk triologi som utspelar sig i en framtid där kärlek anses vara en sjukdom och roten till allt ont. För att bota männskosläktet från den hemska sjukdomen blir alla 18-åringar opererade och ifråntagna möjligheten att känna passion, kärlek och andra känslostormar -   i stället blir de beskedliga samhällssmedborgare. När Lena Halloways 18-års dag närmar sig upptäcker hon att det finns människor som inte vill bli botade utan som vill kunna känna och leva fullt ut, något som skrämmer henne oerhört eftersom hennes mamma dog av kärlek när Lena var liten. I stället längtar Lena efter tryggheten som kommer efter att ha blivit botad. Att kunna känna lockar inte alls förrän hon möter den oemotståndliga och obotande rebellen Alex. Han har växt upp utanför stängslet som omger staden, bland människor som flytt regeringens terror och visar Lena att det finns alternativ till att bli en opererad känslokall vuxen. 
 
Boken påminner mycket om känslan i Hungerspelen och den har samma driv i berättandes även om den inte riktigt når upp till samma andlösa spänning. Jag ser verkligen fram emot nästa del , "Pandemonium" som kommer på svenska under 2013.
 
Boktrailer för Delirium:
 
 
:
 
Delirium har även filmats och när den kommer ut nästa år kommer boken troligtvis få bli den succé som den förtjänar. Här är trailern för filmen: 
 

onsdag 3 oktober 2012

En man som heter Ove

Det här är en väldigt fin bok i sin enkelhet skriven av Fredrik Backman som oftast annars skriver krönikor vilket jag tycker märks i det raka språket.  

Boken handlar om 59-åriga Ove som tycker att rätt ska vara rätt vilket ofta sätter honom på kant med omgivningen. Efter fruns bortgång och blir ingenting som förut, borta är all färg i hans tillvaro och när han dessutom blir av med jobbet bestämmer han sig för att det får vara nog. Att ta livet av sig blir dock svårare än vad Ove trott, trots att han försöker både hänga sig, gasa ihjäl sig, kasta sig framför tåg och skjuta sig så avbryts handlingen alltid av någon som behöver honom. Det är allt från nyinflyttade grannar med tummen mitt i handen till övergivna katter och slipsar. En man som heter Ove är den mest romantiska bok jag läst på länge, sorglig och rolig samtidigt och sällan har jag tänkt så mycket på någon efteråt så som Ove hänger kvar hos mig. Numera är jag snäll mot alla rättskaffens män.

På bokmässan fick jag ett exemplar signerat som min pappa ska få i present av mina mamma.;  ”Till en av alla Sveriges Ovar” står det i den. Jag hoppas att han förstår att det är en komplimang.

tisdag 25 september 2012

Höstens bilderböcker

Ett smakprov på godbitar från höstens bilderboksskörd

Veke och den röda baddräkten är en smårolig och gullig historia om Veke, en vildsvinsunge som gärna smiter iväg från flocken och ner till sjön. Där hittar han en röd baddräkt som han blir mycket förtjust i.

Tyvärr blir inte flocken lika exalterad utan kräver att Veke genast tar av människodräkten om han ska vara med i flocken. Då väljer Veke baddräkten framför familjen och vandrar iväg på egna äventyr där han lär känna skogens alla djur. Men riktigt hemma blir han inte förrän han hittar en lite flicka som också gillar att bada.






Yakup Tokstollen är en annorlunda bilderbok av Ulf Stark som handlar om den klantiga Yakup som inte gör annan än att spilla, ramla, välta och klanta sig. I hela byn är han känd som tokstollen, något som han accepterar eftersom han hört att någon måste vara det också. Tyvärr gör hans klantighet att han inte får hänga med i skolkompisarnas vilda lekar efter skolan,  han blir därför extra glad när han räddar den tystlåtna flickan Ayla och hennes väska från ett  träd och sedan får följa med hem till hennes mormor. Där leker de grimaser och testar mormorderns glasögon vilket gör att en hel värld öppnar sig för Yakup. Nu gäller det bara att han lyckas samla ihop pengar till ett par egna glasögon.




Bodils kalas handlar om Bodil som fyller år och då tycker hennes mamma att man ska ha kalas. Det tycker väl egentligen Bodil också men när ballongerna är uppblåsta och bordet dukat börjar Bodil bli osäker, för tänk om ingen kommer eller om det blir tråkigt?

Hon gömmer sig i garderoben istället. Efter ett tag blir hon lite nyfiken, gluttar på dörren och ser att alla leker och har roligt, kanske är kalas bra ändå!







Kjelle är kattvakt är den tredje boken om den lilla hunden Kjelle. I den här ska hans matte åka bort och Kjelle lämnas därför hos morfar vilket Kjelle inte alls tycker om. Där ser allt lite annorlunda ut och där finns den listiga katten Sessan som tycker sig äga både huset och morfar.

När morfadern ska ut och dela ut post får både Sessan och Kjelle hänga med och när Morfar ber Kjelle att vakta Sessan så att hon inte rymmer tar Kjelle det på stort allvar men det visar sig lättare sagt än gjort. Så fort morfar vänder ryggen till försvinner Sessan; under bilar, upp på tak, in i butiker och upp på en byggkran, med hjärtat i halsgropen försöker Kjelle hålla koll på den väghalsiga katten.

Ett hus utan speglar

Släkten har samlats i Henriettas hus långt ut på landet, Henrietta själv ligger gammal och sjuk en våning upp medan kusinerna leker kurragömma i det stora husets alla vinklar och vrår. Det är under en kurragömmalek som 11-åriga Thomasines kusin hittar ett rum fullt av speglar som kan ta dem till en annan värld. Thomasine känner en extra dragningskraft till flickan på andra sidan och beger sig ofta över till henne. Men vem är flickan som skiftar i ålder och utseende och varför kan hon så mycket om Thomasine och hennes familj?

Ett hus utan speglar är en finstämd historia i en magisk miljö som är mycket läsvärd. Ett äventyr som handlar om mycket mer än övernaturliga världar, den tar också upp familjeproblem och den svåra konsten att hitta sig själv. Nu så här efteråt funderar jag kring om bokens titel inte bara syftar till att husets alla speglar stod i ett bortglömt rum utan också personernas oförmåga att kunna se sin egen roll i vad som hänt med dem.




tisdag 11 september 2012

Som om jag frågat

Som om jag frågat handlar om John som just ska börja nian när hans vardag slås i spillror. Johns föräldrar har under en lång tid betett sig stelt och kallt emot varandra något som John upplevt som oerhört påfrestande och han hoppas hela tiden på att få se tecken på att allt ska blir som förr. Istället flyttar hans föräldrar isär på prov vilket gör John än mer förtvivlad. De senaste månaderna har John dessutom känt sig övergiven och ensam efter att hans bästa kompis Lukas och hans barndomsvän Saga blivit ett par och John känner att han kan dela sina problem med någon utav dem längre. John sluter sig allt mer och avvisar de som försöker komma nära även om han samtidigt längtar efter närhet, särskilt från sin pappa.

John är en väldigt självömkande kille och efter ett par vändningar hit och dit i boken blir jag trött på hans inre gnäll och önskar att han skulle kasta ur sig sin olycka för att kunna bli tröstad. John är en kille med tur eftersom han har förstående föräldrar som gör sitt bästa att försöka nå fram till honom och han är omgiven av skolkompisar som vill honom väl och därför blir jag som läsare ledsen och irriterad när han inte tillåter dem att hjälpa honom. Jag tror att det är just de här känslorna som Johanna Lindbäck vill locka fram hos läsaren, själv har hon sagt att hon gillar att skriva om gnälliga karaktärer och det har hon lyckats med här. Johanna Lindbäck är otroligt duktig på att skriva vardagsnära och trovärdiga historier om livet som tonåring och jag tror att många kommer känna igen sig i boken.

torsdag 6 september 2012

Torka aldrig tårar utan handskar del 1. Kärleken

Det är 80-tal när den här historien tar sin början, Rasmus föräldrar har aldrig låtsas om vad de andra pojkarna kallar deras son, hur utanför han är eller att det skulle ha varit något speciellt med honom. I den lilla värmländska byn är alla likadana och lika nöjda. När Rasmus som 19-åring lämnar Koppom för Stockholm står de oförstående inför hans flykt. I Stockholm försöker Rasmus hitta sig själv bland pissoarer, slemmiga gubbar och i den upplysta baren på ClubTimmy. Inte förrän han möter Paul börjar bitarna falla på plats. Paul är någon slags hönsmamma för de homosexuella i Stockholm, någon som kan guida Rasmus rätt i djungeln där alla söker kärlek, tillfällig eller sann. Det är också under julfirandet hos Paul som Rasmus för första gången träffar Benjamin med de vackra ögonen. Benjamin tillhör en sträng Jehovas Vittne-familj och har i hela sitt liv varit ett fromt och hårt arbetande vittne. Men den dagen han knackar på hos Paul förändras hans liv och han förstår att han aldrig mer kan gå tillbaka till att vara den han varit. Rasmus och Paul blir ett par, tills sjukdomen skiljer dem åt. Den sjukdomen som från början omskrevs som ett märkligt virus bland homosexuella i USA men som snart tog sig in och började spridas även i Sverige och som gavs namnet Aids.

Historierna om Rasmus och Benjamins uppväxter och liv fram tills de träffade varandra blandas med stycken från sjukhussalar där döende män skriker ut sin ångest och ingen räddning finns att få. Det är också från en av de här scenerna som titeln till boken kommer till, en ung sjuksköterska torkar av medmänsklighet bort en tår från en ensam och döende man men får en utskällning från en kollega som uppmanar; Torka aldrig tårar utan handskar.

I början av 80-talet hade homosexualitet just avkriminaliserats och fler och fler vågade ta steget att komma ut och leva som homosexuella, organisationer bildades och demonstrationer genomfördes för att föra fram de homosexuellas rättigheter. Det  kunde ha blivit något bra men HIV-viruset kom som en virvelvind och slog undan fötterna på frigörelsen. Idag har vi ett samhälle där jag tror och hoppas att de flesta som vill också vågar leva som homosexuella men det har tagit många tårar att komma hit och vi är inte klara än.

Det är otroligt hur Jonas Gardell lyckas skriva en så uppslitande bok och samtidigt göra den så lätt i språket att jag fastnar direkt. Fast att jag inte vill. Fast att jag vill glömma att den beskriver en verklighet som borde få ta plats.

Tyvärr är den så gripande att jag inte kan sluta utan måste ta del av den. Jag tänker att jag vill sluta  läsa och gömma boken under madrassen och glömma bort den men kan inte utan vänder blad efter blad längre in i den historia som gör så ont att läsa om. Jag slutar inte förrän jag läst sista sidan och då först andas jag och ångrar allt. Jag borde inte ha läst den här boken, den är för sann och därför för hemsk.

Trailer till den kommande dramaserien med samma namn:




tisdag 21 augusti 2012

Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska

Tillbaka efter semestern är det dags att ta tag i att skriva om alla bra semesterböcker som jag hunnit läsa när jag inte badat, rest eller vandrat i korridorer på otaliga museum. Först ut är den lilla novellsamlingen Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska av fransyskan Claire Castillon. Jag är omåttligt förtjust i hennes novellsamlingar där karaktärerna lever ut all sin mänsklighet utan att hålla tillbaka och denna samling utgör inget undantag. Novellerna handlar om kärleksrelationer som kantas av våld, svartsjuka, inbillningar och allmän mental kaos, allt beskrivet med den svarta humorn som är så typisk för Claire Castillon. På ett sätt som skrämmer mig känns denna galenskap som mycket nära och som om den skulle kunna drabba vem som helst av oss som älskar- när älskar man för mycket? När faller man över kanten? Klart är att det är försent för de flesta karaktärerna i Castillons noveller.

Här är dett exempel på en underbar inledning från novellen Min ögonsten:

"Gaffeln gled iväg, hon stack mig i tinningen men det var ögat hon siktade på. Några stygn, lite desinfektionsmedel, en kyss och så var det glömt. Sedan dess tittar jag helst ner. Man kan inte hindra kvinnor från att leva, man låter dem till och med tala och rentav röra sig ute.Man struntar i att min fru inte står ut med det längre. Hon skriver till statsmakten, klagar på kvinnor på ledande poster, hos borgmästaren rasar hon över problemet med den chockerande klädseln ute på gator och torg; varför inte införa uniform när allt kommer omkring? Hon vet att hon går för långt. Hon gör det i smyg men jag brukar hitta utkasten, som hon river sönder i små, smp bitar och kastar i papperskorgen..."

tisdag 10 juli 2012

Nya kontakter

Jag behövde en somrig, lättsmält, semesterbok och fann den perfekta i Sophie Kinsellas Nya kontakter. Jag har väldigt svårt för att hitta bra chick-lit men Sophie Kinsella är en av de få som jag faktisk kan läsa med nöje. Ni vet när man behöver en bok som gör en glad och som passar att läsa på standen fast att massa barn skriker GLASS och massa måsar skriker KRABBA eller vad nu måsar skriker, då passar en sån här bok perfekt eftersom den gör en fnittrig och glad så man kan stå ut med sand i skorna och brända axlar.

Den handlar om Poppy Wyatt som just tackat ja till sin pojkväns frieri och är ute och firar detta med sina vänner då hennes förlovningsringring försvinner i samband med att hotellbaren där de sitter måste utrymmas. Smaragdringen är en dyrbar släktklenod och Poppy gör allt hon kan för att få tag på den innan hennes tilltänkta och hans familj ska märka något. I samband med utrymningen ser hon även en tjej som kastar en movil i en papperskorg. För att hotellpersonalen ska kunna nå henne lämnar hon ut mobilens nummer till dem men upptäcker snart att telefonen går till sekreteraren till en uppsatt och upptagen affärsman, Sam Roxton. För att kunna behålla mobilen hon får därför rycka in som hans privata sekreterare något som hon låter gå aningens för långt när hon skickar ut mail i Sams namn och skapar kaos på hela företaget. I jakten på ringen upptäcker hon saker både om sig själv och om hennes vänner och fästman vilket får henne att ifrågasätta om det äktenskapet verkligen är den bästa lösningen.




måndag 9 juli 2012

Du kanska inte vet det men döden spelar faktiskt inte handboll

Du kanske inte vet det men döden spelar faktiskt inte handboll är, precis som titeln antyder, en riktigt rolig bok om döden. När Mattias var 14-år utplånades hela hans norrländska by i en gasolycka och alla hans vänner och familj dog. Mattias dog också men räddades tillbaka av Döden, som heter Göran och bär vinröd plyschkavaj och kör sportbil.

Göran är nämligen utarbetad och vill ha semester från jobbet som döden och  behövde därför hitta en ersättare. Mattias får praoa hos Döden och lära sig hur man gör när man hämtar folk. När Mattias tillslut ska ge sig på jobbet själv visar det sig att det är svårare än vad han tänkt sig, särskilt när det är hans nyfunna vän Zahra som är näst på tur att dö.
Kul, lättläst och rolig precis som många ungdomar efterfrågar.

onsdag 30 maj 2012

Vilseledd

Vilseledd är Linwood Barclays fjärde bok på svenska. Det fina med hans böcker är att de är helt fristående vilket gör att du kan hoppa in när du vill, även om jag vill slå ett slag för Barclays första bok, Utan ett ord,  som hittills är den mest lysande stjärnan i hans utgivning.

Nu har jag i och för sig läst alla hans böcker men eftersom jag är såpass dålig på att läsa deckare så uppskattar jag en deckarförfattare som skriver fristående böcker och inte 17st om samma avdankade alkispolis
där man måste läsa fem kassa böcker innan serien börjar ta sig.

I Vilseledd lever Jan och David ett tillsynes lyckligt liv tillsammans med deras lilla son - ett helt vanligt familjeliv som en sommardag förändras på ett ögonblick då Jan försvinner på ett nöjesfält. När polisen börjar nysta i försvinnandet upptäcks fler och fler konstigheter, varför har det bara köpts biljett till Davis och sonen? Varför har ingen annan sett Jan sedan David dagen innan tagit med sig henne på en hemlig utflykt? När alla spår pekar mot David beslutar han sig för att själv ta upp jakten på vad som hänt hans fru men upptäcker snart att Jan inte varit den person hon utgett sig för att vara...

Just försvunna människor och folk som inte är den man tror är ett återkommande tema i Barclays författarskap där den första boken handlar om en tonårsflicka som vaknar upp en morgon och hela hennes familj är spårlöst borta. Medan det i den tredje boken är en tonårsflicka som försvinner och en pappa om ger sig ut på jakt.

Vilseledd är en väldigt skarp och välskriven deckare men jag tycker ändå att den är lite för lik hans tidigare böcker och hoppas på att den femte ska innehålla något mer oväntat.

tisdag 29 maj 2012

Eld


Efter lång väntan kom äntligen Eld som är uppföljaren till förra årets succé, Cirkeln. I Cirkeln får man följa sex gymnasietjejer som upptäcker att de har övernaturliga förmågor. De är häxor, utvalda att stoppa onda krafter som bubblar under ytan i Engelsfors. Tjejerna känner inte varandra men är tvungna att samarbeta för att överleva mot ondskan.

I Eld har tjejerna just kommit tillbaka till skolan efter sommarlovet som har varit en enda lång väntan på demonernas nästa drag. Tjejerna har inte bara de onda krafterna att slåss emot, även rådet som styr häxvärlden är ute efter att stoppa tjejerna eftersom de misstänker att tjejerna i inte är de utvalda utan vanliga häxor som brukat magi utan tillåtelse. Vänskapen mellan de återstående fem tjejerna blir allt starkare ju tuffare läget blir och det är det och trorn på sig själva som de utvalda som får dem att klara sig vidare.

Det fina i böckerna är den trovärdiga uppsättningen karaktärer med både sina styrkor och svagheter som ger en väldigt realistisk bild av gymnasietjejer. Jag tror att mycket i den stora framgången ligger i att alla kan hitta någon att känna igen sig i samtidigt som tjejerna i boken ställs inför en lagom dos övernaturlighet.


                                  Boktrailen till Cirkeln

                            Boktrailen till Eld

torsdag 24 maj 2012

Rör mig inte!

Rör mig inte! är en nervpirrande ungdomsbok av högsta klass och som ligger helt rätt i tiden. Den är en av alla de dystra dystopier som kommit på senare tid där Hungerspelen verkligen gett draghjälp åt genren. Boken handlar om 17-åriga Juliette som sitter inspärrad och isolerad i en fängelsecell vilket gjort att hon börjat ge upp hoppet om sin egen framtid. Juliette har alltid varit en ensamvarg både i skolan och i hemmet har hon fått klara sig själv. Hon har nämligen en förmåga att skada andra människor bara genom att vidröra dem, vilket gör att till och med hennes föräldrar är rädda för henne. Det var också denna förmågan som ledde fram till att hon sitter i cellen eftersom hon av misstag råkat döda en tvåårig pojke när hon försökte trösta honom. En dag slängs en kille in i hennes cell och de uppstår en stapplande vänskap emellan dem. Men killen är inte den han utger sig för att vara utan är bara en del i Återetablissemangets försök att kidnappa Juliette och göra henne till deras mänskliga vapen i deras kamp mot rebellerna.
Boken är skriven på ett för mig helt nytt sätt där Juliettes tankar står överstryket och sedan det hon säger som vanlig text. Det tar ett bara sidor att vänja sig men sedan blir språket som poesi och oerhört kraftfullt.

"Vad skriver du?' Cellkamraten pratar igen.
De här orden är spyor.
Den här darriga pennan är min matstrupe.
Det här pappret är min toalettstol.
'Varför svarar du inte?' Han är för nära för nära för nära.
Ingen är någonsin nära nog.
Jag drar efter andan och väntar på att han ska gå sin väg som alla andra i mitt liv."

Rör mig inte!  är 24-åriga Tahereh Mafis första bok men jag hoppas att hon kommer att skriva många fler för det här vad det bästa som jag läst på länge! Perfekt om man gillar dystra framtidsskildringar som liknar atmosfären i Hungerspelen och där omöjlig kärlek är den enda ljusglimten!

Kolla även in den snygga bokvideon!

Mary och mormor

Mary och mormor är en fin berättelse om en liten flickas kontakt med sin livliga mormor. De är lika otåliga båda två och leker, gungar och har det väldigt kul tillsammans ända till den dag mormor ramlar och hamnar i koma. Hur kan en mormor som klättrar i träd ramla, undrar Mary. När mormor vaknar upp är ingenting som vanligt, mormor är trött och glömt hur man gör de mest vardagliga tingen och vill bara se på tv. Tråkigt tycker Mary som saknar sin lekkamrat och börjar rita teckningar till sjukhussalen trots att det gör personalen upprörd. Mary är den enda som förstår vad mormor vill trots att hon inte kan prata ordentligt längre, så Mary hittar en uppgift att ta hand om sin mormor. En dag hittas morfar död i en fåtölj och Mary och mormor säger farväl till honom i ett kallt rum. Det här är en fin historia om ålderdom och död, men det är bilderna som gör den magnifik. Bilderna är som konstverk som jag får lust att klippa ut och rama in och sväva bort i. Bilderna och texten tillsammans lyckas skapa poesi av ett ämne som det är svårt att göra bra böcker om.


Tänk om det där är jag

Tänk om det där är jag handlar om Agnes som flyttar till Umeå från Stockholm med sin familj. Där försöker hon smälta in och vara helt normal för att få nya vänner. Men hur är man egentligen helt normal? Hur är man så cool och rolig så att de andra vill vara ens kompis? Det som är svårt i vanliga fall blir ännu svårare för Agnes som var ensam och utstött i Stockholm och nu så gott som förväntar sig att bli det igen. Hela tiden på spänn för att bli avslöjad som tråkig och onormal.
 
I Johanna Lindbäcks tredje bok dyker figurer från de tidigare böckerna upp som biroller vilket ger en känsla av att vara del av en serie än om böckerna passar lika bra att läsa fristående. Återigen har Johanna fångat känslorna så mitt i prick att jag helt lever mig in och känner med i texten. Att vara rädd för att passa in och för att bli avslöjad är känslor som inte bara är förknippade med ungdomstiden utan finns kvar även upp i vuxenlivet.

lördag 19 maj 2012

Sjutton år och skitsnygg

Det har gått ett tag sedan jag läste ut den här boken men jag har haft svårt att bestämma mig för vad jag vill skriva om den. Efter Emma Granholms tidigare böcker så var förväntningarna skyhöga men jag kan inte förmå mig att gilla den här lika mycket.

Efter att ha varit på semester i två veckor återkommer Felix till ett gäng som förändrats under hans frånvaro. Han är van vid att bli behandlad som kungen i gänget, helt rättrådigt eftersom han är skitsnygg, men nu möter han inte alls samma vördnad längre. Medan han var borta har gänget börjat hänga vid stranden i väntan på att den mystiska Zäta ska dyka upp, allt de pratar om är Zäta hit och Zäta dit vilket väcker Felixs svartsjuka. Till och med hans flickvän Alexa verkar föredra Zätas sällskap framför Felixs.

Personerna i boken är schabloner av populära tonåringar och problematiseras inte något nämvärt utan både personer och handling hålls förvånansvärt ytliga - vilket måste vara medvetet. Temat i boken är att det viktigaste är att vara populär oavsett vad som offras på vägen, det finns ingen sensmoral som får alla att bli bättre människor på slutet vilket är både befriande men samtidigt får boken att verka mer ytlig än de tidigare. Jag känner mig osäker på vem som ska fastna för den. Snyggingarna kan känna igen sig men för alla andra sjuttonåringar rekommenderar jag en av författarens tidigare helt lysande böcker: Ett nytt liv på köpet




lördag 12 maj 2012

Jag skulle aldrig ljuga för dig

"Det är synd om människorna" skrev en gång en överreklamerad man som mantra i sin pjäs Ett Drömspel. Just detta citat mumlar jag för mig själv efter att ha läst ut Moa Herngrens Jag skulle aldrig ljuga för dig, för det är synd om människorna i hennes bok.

På ytan lever Cecilia och Josef ett perfekt och lyckligt liv med tre barn och villa på Stora Essingen. På dagarna arbetar de båda som parterapeuter och utåt verkar paret som gjorda för varandra. Men den 38-åriga Cecilia funderar över vem hon egentligen är i all denna lycka och en desperation av att hitta tillbaka till sig själv tar sig allt mer destruktiva uttryck.

Det är synd om Cecilia men allra mest synd är de för dem som lever ihop med Cecilia nämligen hennes man och deras tre barn. Mannen är det egentligen inte speciellt synd om, han är vuxen och borde kunnat reagera innan men barnen har helt oskyldigt råkat hamna i en helt dysfunktionell familj med en mamma som bara tänker på sig själv och med en fadersfigur som mest påminner om Farbror Barbro. Jag vet att jag borde sympatisera med Cecilia och skriva något feministiskt om sönderarbetande mammor som drivs rakt in i utbrändhet och galenskap på grund av vårt samhällsklimat. Jag är ledsen men jag hittar inte sympatin med mamman i boken när jag läser utan blir bara mer irriterad på henne efterhand och mer förtvivlad över barnens situation.  Även om Cecilia inte väcker varma känslor hos mig så tycker jag mycket om boken och kanske också på grund av att jag förväntat mig en "tyck synd om mammorna" - bok så blev jag positivt överraskad av att den väckte andra tankar och känslor i mig.

När jag tar fram och bläddrar i Ett Drömspel finner jag att förordet hade kunnat vara ett ledmotiv för den här boken, eller vad säger ni?

"Tid och rum existerar icke; på en obetydlig verklighetsbakgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster; en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. - Personerna klyvas, fördubblas, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag."

torsdag 10 maj 2012

Min typ brorsa

Dags att tipsa om ännu en Johanna Lindbäck bok, den andra i ordningen som heter Min typ brorsa.

Den här berättelsen tar sin utgångspunkt i något förbjudet: Vad händer om man blir kär i sitt styvsyskon?

Nina har växt upp tillsammans med sin mamma i Umeå och är en av de populära tjejerna i skolan. Daniel har växt upp med sin idrottande, coola storebror Wille och deras pappa i Luleå där Daniel levt ett stillsamt tonårsliv och mest hängt med sina schackspelande vänner. När Daniels pappa och Ninas mamma blir ett par går det undan och snart går flyttlasset ner till Umeå där de alla bor under samma tal och blir en stor lycklig familj. Redan från start förundras Daniel över sin söta nya syster och det dröjer inte länge förrän även Nina börjar titta på Daniel på ett helt nytt sätt, ett sätt som inte passar sig om man syskon. Men hur gör man för att dölja sin känslor när man bor ihop och går i samma klass? Båda två förnekar för sig själva vad de känner och deras humör åker berg-och dalbana. Det är frustrerande läsning för man vill så gärna att de ska få varandra men både läsaren och de själva vet att det aldrig kan bli de två.



fredag 4 maj 2012

Ponduspriset

Lina Neiderstam blev årets vinnare av Stora Ponduspriset för hennes serie om den vilda feminsten Zelda som jag skrivit om här.

Priset som är nordens största seriepris delades ut på helgens seriemässa och gav Lina 50 000kr. Väldigt välförtjänt! HURRA HURRA!!

Juryns motivering:Lina Neidestam har i Zelda skapat en humoristisk strippserie om en kaxig och gapig feminist med stora drömmar och dålig förmåga att genomföra dem. En serie som glatt och övertygat juryn med sina träffsäkra poänger, aktuella teman och befriande självironi. Zelda går långt utanför gränserna för vad som förväntas av en traditionell strippserie men i detta ligger också seriens styrka. Zelda är en injektion av något nytt, frisk och relevant för dagens tidningsläsare.


En liten chock

Till sommaren kommer vi på biblioteket anordna läsdagar för ungdomar, två dagar fulla av egen tid för läsning och boktips från oss och från deltagarna själva. Dagarna avslutas med att Johanna Lindbäck kommer och samtalar om sitt skrivande och sin läsning vilket ska bli väldigt kul och inspirerande!

Jag har just på grund av detta fina besök tänkt sträckläsa alla Johannas böcker och just läst ut den första som heter En liten Chock och kom ut 2007.

Den handlar om Gustav som väntar på en vändning i livet, på att något stort ska hända. Han hade hoppats på att gymnasiet skulle vara hans startskott, att han skulle bli en roligare och mer framåt kille som tog för sig, att han skulle få nya roliga kompisar och att han skulle träffa en tjej. Men Gustavs liv förblir precis som vanligt.

Gustav lever med sin amerikanska pappa som flyttade till Sverige då Gustavs mamma blev sjuk. Gustav och Jacks relation är stormig och präglas av Gustavs sorg efter sin mammas bortgång och de bådas underliggande och röriga känslor av ilska, skuld och ensamhet. Jacks charmiga sätt och lätthet med tjejer väcker också svartsjuka hos den tillbakadragna Gustav.

När Gustavs klass får den spännande Eva som vikarie i engelskan börjar något förändras inom Gustav och han klarar inte av att stå emot den starka attraktionen han känner för sin lärare utan bestämmer sig för att våga chansa. I samma veva blir han headhuntad till arbetet med skoltidningen av den populära Elin och även där finns en dragningskraft. Gustavs liv blir som en berg- och dalbana med toppar av glädje och förväntningar och dalar av besvikelser och motgångar.

Johanna Lindbäck har en skön ton i sina böcker som passar den tonåriga Gustavs berättarjag och som skapar en mycket trovärdig och medryckande berättelse.

onsdag 25 april 2012

Aldo - En kille med finess


Aldo - en kille med finess är en bok för barn som just kommit i gång med sin läsning och som vill ha roliga lättlästa böcker och det behövs alltid fler. Bilderna i boken är serieinspirerade och även handlingen hade egentligen också kunnat passa i ett seriealbum eller i en teckad kortfilm. Jag gillar den absurda humorn som kommer fram i både text och bild  och tycker att samspelet däremellan fungerar väldigt bra i boken.

Berättelsen börjar med att den pianospelande Aldo får ett piano över sig och hela han blir platt som en skinkskiva. Tyvärr måste han ge upp sin pianokarriär eftersom fingrarna är alldeles för stora för att passa på pianotangenterna. Aldo får en del problem i jakten på ett nytt yrke; när jag ska köra budmoped blåser han nästan av mopeden, som flyttgubbe är han för tunn och jobbet som djurskötare blir genast för farligt. Tillslut använder han sin förmåga att kunna gömma sig och att kunna slinka in nästan överallt till att sätta fast några tjuvar vilken leder Aldo in på en framgångsrik karriär som privatdetektiv. Det känns troligt att det kan komma fler böcker om Aldo där han tar till vara på sin skinkskivekropps möjligheter i jakten på nya banditer.


måndag 23 april 2012

Kaninhjärta

Kaninhjärta är en debutroman som går direkt in och stannar kvar i mig. Jag läste den under påskhelgen och har fortfarande kvar den i huvudet som ett ledmotiv att ta fram och grunna på då och då. På den trevliga releasefesten som Gilla Förlag ordnade på Kontiki i fredags var vi flera bokbloggare som diskuterade boken och alla var överens om att det var en bok man funderar vidare kring. Både på berättelsen i sig men även för vilken ålder boken lämpar sig och vilken genre den tillhör egentligen. Vad man som läsare fokuserar på i en bok kan vara så olika, jag som längtade efter en spökhistoria att sätta tänderna i och som äger en härlig fascination för det ockulta drogs till de avsnitten i boken. Tonårsmödrarna hade fokuserat mycket på föräldrarnas roll i det som skedde och andra hade fallit för relationen mellan systrarna.

Berättelsen tar sin början i Vallda utanför Kungsbacka där tvillingsystrarna Mary och Anne lever i symbios med varandra och behöver egentligen inga andra. Till och med deras namn är gjorda för att kunna uttalas som ett, Mary och Anne, Marianne. Flickorna har en gåva som de utvecklat sedan barnsben, Mary kan få andar att prata genom att ta befäl över hennes kropp, Anne finns där för att se och höra. Efteråt får hon hämta vatten till Mary och tolka vad som hänt för henne. Den här sommaren då berättelsen tar sin början talar andarna om vägval, död och vägar utan återvändo. Ibland väljer Anne att ljuga för Mary för att skydda henne eller kanske för att hon inte vet hur Mary ska reagera.

Mary är den utåtagerande av de två, det är hon som bestämmer över tvillingarnas liv i det mesta, det är Mary som vill gå på fester, som har legat med killar och som gapar högst när något gått fel. Anne är lugnare och enligt Mary vekare och någon att skydda. Ett kaninhjärta.


Sommaren närmar sig och flera faktorer rör om i tvillingarnas symbios. Anne skyddar Mary genom att inte berätta sanningen om andarnas hotfulla meddelanden, deras pappa har flyttat till Göteborg och deras mamma försvinner in i en depression. Allt detta leder till att de gör val som leder dem närmare slutet på sammansvetsningen, slutet på barndomen.

Mary brukar tala om hur hon inte vill leva längre och kan vara nog så dramatisk medan Anne gör allt för att vara sin syster till lags. Under sommarlovet rymmer de hemifrån och bosätter sig i pappans semestertomma lägenhet i Göteborg. I stan får de kontakt med en medial grupp som tar hjälp av tvillingarnas förmåga att tala med andrar i sökandet efter en försvunnen flicka. Utelämnade till varandra i lägenheten och i den mediala gruppen blir det tyngre och tyngre för Anne att dämpa sin syster som får allt högre toppar och djupare dalar.


Jag fängslas av hur relationen mellan systrarna förändras, hur vem som är svag och vem som är stark hela tiden växlar och hur Anne själv kliver fram och blir en person under de varma sommardagarna i Göteborg. Det som jag grunnar på nu i efterhand är när allt kunde ha vänt och blivit bra. Anne hade inte styrkan att förhindra det onda som sker men man kan inte heller begära det av tonåring som bara vill sig syster väl. Hade det räckt om någon av föräldrarna lagt sig i och lyft ansvaret från Annes axlar? Vilka beslut hade kunnat tas annorlunda? Det är härligt när en bok väcker frågor och dröjer sig kvar så här!

Jag trodde att jag skulle få läsa en skräckfylld spökhistoria när jag öppnade boken men fann i stället en djupare berättelse – en mörk relationsroman om syskonkärlek som förintar istället för att lyfta och en nedåtgående spiral som tillslut inte går att stoppa. Jag längtar redan efter uppföljaren.

torsdag 19 april 2012

Havsmannen

Havsmannen är en mörk, dyster barndomsskidring som utspelar sig i 80-talets Falkenberg. Nella och hennes bror Robert har allt annat än en trygg uppväxt, både i hemmet och i skolan är de otrygga och ständigt rädda för nästa drag.

Språket är som motpol till berättelsen lätt och flytande så att läsningen liksom svävar fram och lägger en skyddande duk över det onda innehållet. Trots detta får jag ibland kämpa för att orka läsa vidare eftersom det bara leder längre in i misären. Som Nella då och då påpekar måste det bli värre innan det blir bättre och jag längtar förgäves efter en ljusglimt som aldrig kommer. Det finaste i berättelsen och något av en ljuspunkt är den starka kärleken mellan storasystern och lillebrodern, där Nella gör allt för att skydda sin bror. Carl-Johan Vallgren har berättat om att det var i syskonkärleken mellan hans barn som han hämtade inspiration till boken. Vid kvällsbadet fick lillebrodern tvål i ögonen och mamman skyndande sig att spruta vatten i ansiktet på sonen vilket dottern tog som en provokation och kastade sig över sin mamma för att skydda sin bror. Utifrån den känslan skapades en fantastisk bok.



fredag 13 april 2012

Zelda 2 - Kampen fortsätter

Har haft en skön påskhelg med mycket bra att läsa, bland annat seriealbumet Zelda 2- Kampen fortsätter. Jag blir så himla glad av Zelda för att hon är vild, vacker och skamlös. Det är inte speciellt lätt att leva upp till alla krav man får på sig när man är uttalad feminist. Både krav från andra och från sig själv får stryka på foten den kvällen man egentligen bara vill ta hem någon och ligga med eller få hjälp med en trasig bil vid vägkanten och varför blir man avundsjuk på snygga, stolta tjejer som det går bra för när man egentligen ska vara ett stöttande medsyster? Ååhh - all den skammen som kryper inpå när man gjort avkall på sina ideal för att uppnå egen vinning eller bara av lathet! Då tröstar det att läsa om Zelda - en feminist med så höga ideal att hon då och då faller igenom rejält. Seriealbumet är fullt av färgglada, svulstiga serieteckningar där Zelda får bre ut sig över sidorna och bete sig precis som hon vill och det är en härlig läsning! Lina Neidestam har en egen läsvärd blogg, kolla in.



onsdag 4 april 2012

Alla mina vänner är superhjältar

Jag gillar roliga böcker, sådana som är ironiska, smarta, svarta och skruvade böcker och blir helt galen av lycka när jag lyckas hitta dem men de är sällsynta.

(Om man däremot tycket att nervösa karriärskvinnor i 30-årsåldern som nojar över att de måste bli gifta innan alla deras fulare vänner är gifta och som köper skor på kredit och bleker slingor för sina sista pengar och som tillslut blir älskade fastän de väger 4 kg för mycket – om man tycker att det är roligt (och inte kvinnoförnedrande) så finns det ett miljard böcker att välja på- Grattis!)

Så nu när jag fått ur mig detta som jag irriterar mig på så ofta ska jag återkomma till de bra böckerna för jag har just läst ett strålande exempel nämligen Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman. Den alldeles vanliga Tom umgås bara med superhjältar. Detta sedan han räddade Amfibien ur en pool och de blev bästa vänner. Alla superhjältarna har olika förmågor, snarlika vanliga personers karaktärsdrag men dragna ett steg längre. Här finner vi bland annat Humörsvängaren som snabbt kan nå känslomässiga toppar och dalar vilket attraherar kvinnor oerhört och Madame Görrenteftersom som alltid plockar undan efter sig och som inte lämnar något osagt. Toms favorit är Perfektionisten som kan göra allt perfekt och som blir Toms fästmö. Tyvärr har hon ett svartsjukt ex, Hypno, som på Toms och perfektionistens bröllop hypnotiserar henne så att hon inte kan se Tom. När Tom har varit osynlig för Perfektionisten i ett halvår tror hon att han lämnat henne för gott och hon sätter sig på ett flyg till Vancover för att starta ett nytt liv. Tom har bara flygresan på sig att övertyga sin älskade att han finns vid hennes sida och att han aldrig lämnat henne. En rörande kärlekshistoria i en skruvad omvärld som fick mig på fall. Jag rekommenderar den till alla som vill ha en både rolig och ömsint historia att läsa i påsk.

måndag 2 april 2012

Brott och Skuld

Ferdinand Von Schirach är en tysk advokat som i sina novellsamlingar skriver om brott som han stött på i sitt yrkesliv. Genom att beskriva den brottsmisstänktes historia och hur hen tänkt skapas en förståelse för brotten och ofta empati för brottslingarna och varför de gör som de gör.


Det är väldigt intressant att få se ett falls många infallsvinklar som ger en mycket djupare bild av brott än de tidningsartiklar där jag oftast läser om det annars. Novellerna är faktiskt både humoristiska och allvarliga, känslosamma och obehagliga. Jag upplever att i den första boken Brott är brotten snällare och brottslingarna mer empatiska än i den senare Skuld där tonen är råare.

Hur går det egentligen till när en kvinna blir friad efter att stått anklagad för att ha slått ihjäl sin sovande man? Hur mycket våld kan man använda i nödvärn? Och varför tycker jag att det är helt rätt av en äldre man att äntligen göra sig kvitt sin fru (även om jag skulle föredragit en skilsmässa framför att sätta en yxa i huvudet på henne så kan jag förstå hur det blev så.)

Läs böckerna och förstå du  med!

lördag 31 mars 2012

Tänk om stora vore små

Jag hittade den här boken på en vagn på jobbet idag och läste den direkt på plats. Lite pinsamt blev det när jag fnissade, frustade och ibland gapskrattade högt  för mig själv bakom disken. Tänk om stora vore små vänder på det förväntade och skapar dråpliga situationer.

På varje sida finns en bild på en vuxen som beter sig som ett barn och så en passande mening till det. Så enkelt -  men så roligt. Som exempel kan jag nämna damen som drar ner kjol och trosa och utropar: Titta på mig, jag är en nakenfis! Eller mannen som gömmer sig under en klädställning medan frun ropar: Janne, var är du??! Janne, kom fram annars blir det inget lördagsvin!

Gud vad jag önskar att man får bete sig som ett barn lite oftare...

torsdag 29 mars 2012

Bubblor

Jag blev alldeles pirrglad när jag fick Bubblor i min hand- en ny novellsamling från novellernas mästarinna Claire Castillon kan inte annat än skapa skyhöga förväntningar! Jag blev inte alls besviken för det är en väldigt bra bok även om jag är som mest imponerad av Insekter som jag skrivit om tidigare.

Novellerna i Bubblor är korta små betraktelser och inre monologer, berättade utifrån en person och den personens mycket skruvade bild av omvärlden. De lever i sin egna speciella bubblor och låter inte verkligheten tränga sig in.

Vissa har hamnat i den förvirrade bubblan tillfälligt - en galenskap utlöst av sorg, svek eller annan drastisk förändring. Vissa verkar ha gjort bubblan till sitt jag - en verklighet där för att stanna.

Ingen kan som Castillon beskriva galna människor så trovärdigt, humoristiskt och ömsint.





tisdag 20 mars 2012

ALMA-priset

Årets vinnare av ALMA- priset blev Guus Kuijer.



Priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris och delas ut till minne av Astrid Lindgren. Tidigare pristagare är bland annat Kitty Crowther, Sonya Harnett och Maurice Sendak. Min favorit hitills är fjolårets vinnare Shaun Tan som har en magnifik förmåga att beratta genom bilder och jag tycker att det är sällan tecknare uppmärksammas tillräckligt. Annars tycker jag att ALMA-prisvinnarna kan vara lite tråkiga och svårtillgängliga men av god kvalité. Årets vinnare väckte inget jubel i mig direkt och alla böcker fanns inne i hyllan trots det finns det väl inget direkt att anmärka på heller. Så här lyder juryns motivering:

"Med fördomsfri blick och intellektuell skärpa gestaltar Guus Kuijer både det moderna samhällets problematik och de stora livsfrågorna. I hans böcker är respekten för barnet lika självklar som avståndstagandet från intolerans och förtryck. Kuijer förenar djupt allvar och knivskarp realism med värme, underfundig humor och visionära fantasier. Hans enkla, klara och exakta stil inrymmer såväl filosofiskt djupsinne som fjäderlätt poesi."
 

måndag 19 mars 2012

Allt jag säger är sant

Allt jag säger är sant är en underbar bok!

Alicia går sin egen väg när det gäller det mesta och när hon bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet får hon både syo, föräldrar och bästa kompisen emot sig. Efter att grälen hemma blivit outhärdliga tar hon sin tillflykt till sin mormor och bosätter sig på hennes soffa. Hos mormor finns det tillit, lugn och ro och tillsammans kan de reda upp en del av den härva som så lätt uppstår kring yrvädret Alicia.

Med sin kaxighet och tro på sig själv dröjer det inte länge förrän Alicia har skaffat sig ett jobb på ett café där hon också faller handlöst för Isak, en av stamgästerna. Men så händer det som inte får ske, Alicas mormor ramlar i badrummet och skadar sig illa. En riktigt fin och upprorisk skildring av en av de coolaste tjejerna jag någonsin läst om. Ett måste för alla egensinniga tjejer som vågar vara sig själva.



tisdag 13 mars 2012

Det borde finnas regler

Det borde finnas regler är en bok som själv inte följer så många regler utan, åtminstone språkmässigt, lever ett vilt tonårsliv.

Mia och Mirjam är två högstadietjejer som bor ”in the middle of nowhere” och längtar bort till mer spännande ställen och tider. Som läsare tycker man att det händer en hel del i deras liv redan som det är men för högstadietjejer är bråk, förälskelser, utbrott och svek bara en del av vardagen.

Lina Arvidsson är väldigt bra på att fånga upp både de stora och små känslostormarna och göra flickorna så realistiska att det aldrig blir klichéartat utan bara härligt innerligt och precis lika omtumlande som en fjortonårings liv ska vara.

Stort plus för det skitsnygga omslaget!

tisdag 28 februari 2012

Ingenbarnsland

Efter att ha läst om överklassemestrar i Spanien senast så var det här en hård käftsmäll som snabbt tog mig tillbaka till verkligheten. Ingenbarnsland är en skarp uppväxtskildring som utspelar sig i betongförorten Gårdsten under 80-talet. Miira har finska föräldrar som tillsammans med andra finska föräldrar slåss för deras barns rätt till att gå i finsk klass och få hemspråksundervisning. Miira själv hatar att vara finsk och vill inte alls gå i någon ökänd finnklass där lärarna ser ner på barnen och där attityden är ens enda tillgång.

Miira önskar att lärarna ska se henne och ge henne en chans att få visa vad hon går för men det blir svårt.  Lärarna, liksom de andra vuxna i Miiras omgivning är frånvarande och ger inget intryck av att försöka eller vilja förstå barnen. Miira är ett väldigt ensamt barn som bygger upp en stenhård yta för att stänga ute allt det som kan väcka känslor och göra henne sårbar. Det är också den här tuffa attityden som gång på gång försätter Miira i knipa då hon genast tar till finska svordomar, förolämpningar och våld så snart hennes stolthet hotas det minsta.

Miiras uppväxt är kantad av hårdhet och en råhet som snirklar sig in och påverkar mig som läsare och som får mig att längta efter att Miira ska få  in lite mjukhet och kärlek i sitt liv men det här är inte en sådan bok. Det finns dock en karg ömhet barnen emellan som tar sig uttryck i ett inristad ord, en nerklottrad kudde, en delad fimp och gemensamma hemmafyllor.

Det är en läsning helt rätt i tiden då chartrade bussar kan ta oss ut i Göteborgs kringområden för att få reflektera över stadens stora skillnader, en mildare variant av Stockholm "klasshatsresor". Det var inte så längesen jag själv hamnade på fel buss och fick en runda i Gårdsten där jag förundrades över hur långt hemifrån och uttittad jag kände mig. Ungefär samma känsla som den dagen jag testade att bära sjal på städdagen i mitt gamla radhuskvarter. Jag har ett val att kunna välja, det har inte barnen i Miiras situation.

torsdag 23 februari 2012

Dubbelbokat

Dubbelbokat handlar om Chloe och Philips vars förhållande knakar. Bankfilialen som Philip är chef över har köps upp och han har i flera månader svävat i ovisshet om han kommer att få vara kvar eller bli av med jobbet. Det tär så klart på förhållandet och Chloe känner att de inte når fram till varandra. De är i desperat behov av semester och när Chloes vän  Gerald lånar ut sitt semesterhus i Andalusien kan det inte komma lägligare. Tillsammans med de två sönerna ger de sig i väg för att hitta tillbaka till varann igen.

Men det blir inte som de tänkt för på plats i huset finns redan ett glamoröst par Amanda och Hugh, deras två döttrar och en nanny. Tydligen har Gerlad lovat bort huset till två familjer under samma vecka. Chloe och Hugh hade ett instensivt förhållande för 15 år sedan som slutade med att Chloe blev fruktansvärt sviken så när hon nu får syn på Hugh igen dyker gömda känslor upp och skapar dramatik i semesterhuset.

Trevlig och lättläst semesterläsning skriven av Sophie Kinsella som är en av de bättre inom Chick-lit. Det passade dessutom perfekt att läsa den just nu eftersom vi just planerar en resa till Södra Andalusien och detta gav absolut reslust. Men jag tror vi väljer hotell...